Pressmeddelande

Remissinstanser vill se större statligt ansvar för kontanterna

Publicerad 25 januari 2024

Flera remissinstanser som har lämnat synpunkter på utredningen Staten och betalningarna vill att staten ska ta ett större finansiellt ansvar för kontanthanteringen än vad utredningen föreslår. Det framgår av en sammanställning av inkomna remissvar som Bankomat har gjort.

– Kontanthanteringen upprätthålls i dag till stor del av privata aktörer. Men eftersom efterfrågan på kontanter snabbt har minskat så är den kommersiella bärkraften för vissa delar av kontantkedjan nu svag. Det gör att många remissinstanser ser ett behov av att staten tar ett större finansiellt ansvar för kontanthanteringen, säger Nina Wenning, vd på Bankomat.

Under våren överlämnade den särskilda utredaren Anna Kinberg Batra betänkandet Staten och betalningarna till regeringen. I uppdraget ingick bland annat att se över rollfördelningen mellan staten och näringslivet när det gäller kontanthanteringen.

Bankomat har nu sammanställt remissinstansernas synpunkter på de förslag från utredningen som berör kontanthanteringen.

– Det är framför allt två frågor som remissinstanserna har synpunkter på. Det gäller dels hur stort ansvar staten respektive näringslivet ska ta för kontanthanteringen, dels vilka verksamheter som ska vara skyldiga att ta emot kontanter, säger Nina Wenning.

Utredningen anser att det huvudsakligen är privata företag som bör erbjuda kontanttjänster och driva infrastruktur. Två aktörer instämmer i denna åsikt, medan åtta aktörer anser att staten bör bidra med finansiering av kontanthanteringen.

– Trots att utredningen slår fast att staten ska ta ett större ansvar för kontanterna saknas tydliga förslag på hur det ska gå till. För att kontanthanteringen ska fungera även i framtiden behöver staten ta ett finansiellt ansvar för de mest sårbara delarna av kontantkedjan. Det gäller bland annat manuella kontanttjänster och värdehantering, säger Nina Wenning.

Utredningen föreslår ett lagstadgat tvång för offentliga verksamheter att ta emot kontant betalning för avgifter och för apotek att ta emot kontant betalning för receptbelagda läkemedel. Utredningen vill inte se en generell skyldighet att ta emot kontanter, vilket nio remissinstanser instämmer i och tio remissinstanser motsätter sig.

– Bankomats grundinställning är att lagstadgade krav på privata aktörer att hantera kontanter är en dålig lösning. Vi ser hellre en kombination av självreglering och statliga insatser som ökar incitamenten för privata aktörer att hantera kontanter, säger Nina Wenning.

Utredningen föreslog också att en översyn av behovet av ytterligare åtgärder för att stärka kontanthanteringen skulle göras senast 2025. Den 12 januari 2024 meddelade finansmarknadsminister Niklas Wykman att en ny utredning tillsätts, där utredaren har frihet att föreslå ytterligare åtgärder för att stärka kontanthanteringen i samhället.

Sammanställning av remissvar
Läs Bankomats sammanställning av de 79 remissvaren här.

För mer information, kontakta:
Jenny Danielsson, pr- och kommunikationsansvarig, 070-775 88 47, [email protected]

Fakta om Staten och betalningarna

Den 10 december 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppgift att se över statens roll på betalningsmarknaden. I uppdraget ingick att ta ställning till rollfördelningen mellan staten och näringslivet när det gäller kontanthanteringen.
Till särskild utredare utsågs Anna Kinberg Batra, som tidigare bland annat har varit partiledare för Moderaterna.
Anna Kinberg Batra överlämnade sitt betänkande Staten och betalningarna till regeringen den 31 mars 2023.
Den 31 oktober 2023 gick remisstiden för betänkandet ut. Remissvar från totalt 79 organisationer, företag och myndigheter finns på regeringens hemsida.
Fakta om Bankomats sammanställning av remissvar
Bankomat har sammanställt remissinstansernas ställningstaganden till de mest centrala förslagen kring kontanthantering i Staten och Betalningarna.
Sammanställningen redovisar inte alla utredningens förslag kring kontanthantering och inte heller alla ståndpunkter som remissinstanserna framför kring kontanthantering.
Bankomats ambition har i stället varit att tillhandahålla en överskådlig beskrivning av de mest centrala förslagen kring kontanthantering och de vanligast förekommande ståndpunkterna.

Tio resultat i Bankomats sammanställning av remissvar

Utredningen gör bedömningen att möjligheten att betala med kontanter är viktig och att staten bör ta ett större ansvar på området. Elva aktörer är positiva till förslaget, medan ingen är negativ till förslaget.
Utredningen anser att det huvudsakligen är privata företag som bör erbjuda kontanttjänster och driva infrastruktur, och att det krävs ett tydligt marknadsmisslyckande för att staten ska upphandla dessa tjänster. Två aktörer instämmer i denna åsikt, medan åtta aktörer anser att staten bör bidra med finansiering av kontanthanteringen.
Utredningen föreslår att staten i upphandling eller genom krav bör säkerställa att företag inte själva kan välja bort att utföra samhällsviktig verksamhet. Två aktörer är positiva till förslaget, en aktör är positiv till upphandling men kritisk till krav i ny tvingande lagstiftning och en aktör är skeptisk till förslaget.
Utredningen föreslår att de statliga insatserna bör breddas, exempelvis genom att staten kan underlätta för personer att betala räkningar med kontanter eller för handlare i gles landsbygd som säljer livsnödvändiga varor att hantera kontanter. Fyra aktörer anser att staten bör ta ett större ansvar, i vissa fall specificerat som ett finansiellt ansvar, för manuella kontanttjänster. Fem aktörer anser att staten bör ta ett finansiellt ansvar för handelns kontanthantering. Två aktörer anser är att staten bör ta ett finansiellt ansvar för värdehantering.
Utredningen föreslår att det bör lagstiftas om att offentliga och offentligt finansierade verksamheter ska vara skyldiga att acceptera kontanter för avgifter. 15 aktörer är positiva till förslaget, medan fem aktörer är negativa till förslaget.
Utredningen föreslår att det bör lagstiftas om att apotek ska ta emot kontant betalning för receptbelagda läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet. Tio aktörer är positiva till förslaget, medan ingen aktör är negativ till förslaget.
Utredningen föreslår att det inte bör införas en generell skyldighet att ta emot kontant betalning och att det inte heller bör införas en sådan skyldighet för företag som säljer de livsnödvändiga varorna livsmedel och drivmedel. Nio aktörer är positiva till förslaget, medan tio aktörer är negativa till förslaget.
Utredningen föreslår att en översyn av kontanthanteringen i samhället ska göras senast år 2025. Fem aktörer är positiva till förslaget, medan två aktörer är negativa till förslaget.
Utredningen föreslår att om den föreslagna översynen drar slutsatsen att möjligheterna att betala för livsnödvändiga varor med kontanter tydligt försämras så bör lagstiftning och andra styrmedel övervägas. Fyra aktörer anser att om översynen resulterar i en rekommendation om stärkt kontanthantering så bör staten bidra genom att ta en del av kostnaderna för detta. Ingen aktör redovisar någon annan åsikt kring förslaget.
Utredningen föreslår att anslaget för ”Grundläggande betaltjänster” i statsbudgeten bör höjas från 25 miljoner kronor år 2023 till 35 miljoner kronor år 2024. Tre aktörer anser att det krävs mer än 10 miljoner kronor i ökat anslag. Ingen aktör redovisar någon annan åsikt kring nivå
Bankomat AB erbjuder människor möjlighet att ta ut och sätta in kontanter via våra välkända blå kontantautomater, som finns på nästan 600 orter i Sverige. I ungefär 250 av automaterna finns resevaluta. Bankomat står för trygghet, effektivitet och nytänkande.